TIPS OCH IDÉER

Tips till sommaren – Vandalorums perennpark

Tips från Linda Marend

Vandalorum är ett museum för konst och design som ligger i Värnamo. I år har man en utställning om trädgårdar ”Garden futures”. Det är en fin utställning, men det som lockar oss trädgårdsvänner ännu mer, och som kan vara en målpunkt för nästa sommar, är den fantastiska perrennparken som den holländske trädgårdsdesigner Piet Oudolf har skapat invid museet. Den innehåller bland annat en 3 500 m² stor perennäng där han planterat mer än 26 000 perenner av mer än 80 arter. Ett konstverk som kan besökas även om man inte går in i museet.

Piet Ouldolf har gjort många trädgårdar världen över och skrivit ett antal trädgårdsböcker. På närmare håll för oss i Stockholm finns Skärholmens perennpark och Drömparken i Enköping. Väl värda ett besök de också.

Täckodla och härma naturen

En bar jord är inte naturligt. I naturliga ekosystem är jorden alltid täckt av löv och döda växter. Täckodling ger även frisk jord med mycket mikroliv. Man slipper
en stor del av ogräset och slipper dessutom vattna hela tiden, samtidigt som jorden gödslas naturligt. Odlingsmetoden ger dessutom extra fin skörd.

Tips från Vanja Ekerhult

I naturliga ostörda ekosystem prunkar det utan att någon gräver, gödslar och vattnar. Det är den metoden som täckodling vill efterlikna. Vid täckodling finns inga bara ytor i trädgårdslandet. Enda undantaget är vid frösådder då det är det bra att vänta med att täcka jorden tills plantorna blivit några centimeter. Därefter täcker man ytan runt plantorna med organiskt material som till exempel färskt gräsklipp, ogräsrens utan frön och rötter, flis, blöt halm, löv eller ensilage mm. Se till att täcka ordentligt. Några millimeter räcker inte utan täcklagret ska vara någon decimeter tjockt. I det täckta landet blir det mycket mindre jobb med att rensa ogräs och att vattna. När det är torrt ute och den bara jorden spricker kan man känna med fingret under täckmaterialet och upptäcka att jorden är både sval och fuktig. Vid lång torka kan man såklart behöva vattna lite och då är det bra att punktbevattna plantorna eftersom exempelvis en vattenspridare har svårt att komma igenom täcklagret.

Täckodling fungerar på alla jordar. I sandjord gör täckodlingen att näring binds bättre och att jorden lättare behåller fukt. I lerjord luckras jorden upp rötterna får lättare att breda ut sig.

Efter några år med täckodling kommer man märka att jorden är otroligt mullrik och binder vatten bättre. Mikrolivet ökar och man kommer att få mycket fler daggmaskar. Täckodlingen ökar även kolinlagringen som minskar växthuseffekten. När jorden täckts börjar småkryp och mikroorganismer nedbrytningen. Maskarna äter det organiska materialet och bajsar ut näringsrik gödsel (maskgödsel säljs dyrt hos trädgårdshandeln, men som man får helt gratis i en levande jord). Maskarna gräver även gångar och gör jorden mindre kompakt. Detta gör att vatten kan sippra ner i jorden vilket motverkar effekten av skyfall då jorden klarar av att ta upp vattnet bättre. Det är helt enkelt maskarna som fixar gödslingen och skapar en fin och näringsrik jord, så var rädd om dina maskar och mata dem väl.

Ta vara på ditt trädgårdsavfall (eller trädgårdsresurs).

Tips från Vanja Ekerhult

Vid industriell konventionell odling konstgödslas jorden med NPK (N=kväve, P=fosfor, K=Kalium) vilket ger grödorna kraft att växa och bli stora. Dock blir inte grödorna särskilt näringsrika och efter lång tid med konstgödsling kan grödorna ha lägre halter av många mikronäringsämnen som vi behöver. Genom att täckodla tillför du många näringsämnen till jorden vilket resulterar i extra näringsrika grönsaker. Täckodling ger även stora skördar. I jordar som lång tid konstgödslats finns nästan inga maskar och vi vet ju nu vilka fördelar maskarna har på jorden.

Så ta vara på ditt trädgårdsavfall (eller trädgårdsresurs). Att köra löv och gräs till tippen är både jobbigt och onödigt. Att tänka på är att det gröna ”avfallet” är kväverikt och det bruna inte så kväverikt. Detta gör att exempelvis gräsklipp (kväverikt) bör användas till kvävekrävande grödor, exempelvis kål och lite mindre till tex potatis och tomater som ger mycket mer blast än skörd vid för stor kvävegödsling. Det är även onödigt att använda gräsklipp på ärtor då dessa kan fixera sitt kväve själva.

Hur kan vi få bivänliga växter

Tips från Vanja Ekerhult

Naturskyddsföreningen lät analysera 54 biväxter och i 53 av växterna hittades rester avbekämpningsmedel. Samtliga växter var kända biväxter och märkta med ”bivänlig”. Totalt hittades 68 olika bekämpningsmedelsrester i växterna, de allra flesta mycket giftiga. 16 av bekämpningsmedlen är förbjudna i EU och 22 är skadliga för bin. 9 av växterna innehöll  det värsta, giftet av typen PFAS, som nästan aldrig bryts ner. Det här sker i en tid när en tredjedel av alla vildbin hotas av utrotning.  

Gifterna skadar inte bara bin utan även människor. Många plantor innehöll gifter som kan ge genetiska skador, cancer, fertilitetsproblem, skador på ofödda barn. 

För att undvika gifter är det bästa sättet att så plantor själv. Det hjälper inte att köpa ”svenskodlade” då små plantor oftast köps in från andra länder, skolas om och säljs som svenska. För att undvika gifter kan du göra följande:

• Så egna plantor (helst med ekologiska frön)
• Välj ekologiska plantor 
• Ta sticklingar från vänner
• Dela på perenner för att få flera
• Tillverka din egen jord

Att blanda egen jord!

Tips från Vanja Ekerhult

Jord med torv är problematiskt då torv orsakar stora koldioxidutsläpp. Torv är växtmaterial som inte brutits ner fullständig och som har bildats långsamt under tusentals år i våtmarker. När torv bryts och används i köpjord så frigörs stora mängder kol, i form av koldioxid. Att sluta använda torv är därför en lämplig åtgärd för att minska våra koldioxidutsläpp och för att bevara våra våtmarker och mångfald. Enligt naturvårdsverket kommer 20 procent av Sveriges totala klimatutsläpp från utdikade våtmarker och torvbrytning (vilket motsvarar hela Sveriges personbilsanvändning).

Det allra bästa sättet att undvika torv är att inte köpa jord och det är lätt att tillverka egen jord (om man har kompost). Du får samtidigt en mer levande jord full med mikroliv. Att göra egen jord är bra för miljön, ekonomiskt fördelaktigt och ger bättre skördar. En bra ersättare för torv är lövmull och har man inte en egen lövkompost är det bra att starta en i höst (vi återkommer till det då). Ett bra startrecept för odlingsjord är att använda följande (observera att om du vill göra såjord så bör den sista mest näringsrika delen minskas och en viss del ersättas med sand):

1/3 gammal jord från grönsaksland eller krukor

1/3 lövkompost

1/3 bokashijord, matkompost eller brunnen gödsel.

Den sista delen är den mest näringsrika och kanske den del som många saknar. Har man inte den delen själv så kan man köpa ekologisk kogödsel. Kolla dock påsens innehållsförteckning då gödsel som köps ofta är utblandad med torv.

Själv brukar jag blanda det som vi har hemma (proportionerna är inte så viktiga enligt mig) vilket är gammal jord, lövkompost, bokashi, kaninpluttar, kompost från våra vaktlar och ibland hästgödsel som vi hämtar från gårdar i närheten. Hämtar man gödsel så måste man säkerställa att den är pyralidfri, annars kan odlingen bli katastrof. Pyralider är ett ogräsgift som orsaker skador på bland annat tomater. Även detta får vi återkomma till.